Författare: Jur kand Roland Armholt, Kibra Juridiska Byrån och
Jur kand Teddy Wallén, Teddy Wallén AB
Export av el från Sverige
El exporteras från Sverige. Exporten uppgår till en betydande del av el som produceras i Sverige, men det kan också var el som transiteras genom Sverige. Vissa dagar uppgår exporten från elområde 4 till annat EU-land i mängd motsvarande mer än 75 % av den el som förs över från elområde 3 till elområde 4. Det hävdas att exporten medför att priset på el blir högre. Exporten förs också fram som argument för att bygga ut högspänningsnätet (transmissionsnätet för högre spänning än 200 kV).
Exporten påverkar svenska elkonsumenters kostnad för deras elkonsumtion. Den ligger till grund för utbyggnad av högspänningsnätet och ökar därmed markintrånget. Eftersom exporten medför stora negativa följder för både svenska elkonsumenter och markägare så borde det finnas lättillgänglig information om vilka som står för exporten, i vad mån intäkter tillkommer de som drabbas och de beslut som möjliggjort exporten.
Vi har sökt efter sådan information, men antingen hemlighålls den eller saknas kunskap. De intrång som utbyggnad av högspänningsnätet förorsakar ersätts med mycket blygsamma belopp. Belopp som är felräkningspengar i den marknadsekonomi som ofta åberopas till grund för elmarknaden.
För att ett intrång i äganderätten skall få ske, så krävs enligt svensk grundlag att intrånget är motiverat av angelägna allmänna intressen. Regeringen och riksdagen anser att det är ett angeläget allmänt intresse att utbyggnaden av högspänningsnätet sker. Det finns skäl att ifrågasätta vad det angelägna allmänna intresset består av. Det förorsakar uppenbarligen negativa konsekvenser för såväl svenska elkonsumenter som de som drabbas av markintrång. För att väga upp dessa negativa konsekvenser så bör det finnas mycket starka och skyddsvärda andra intressen, men vilka?
Vilka är det som står för exporten? Vilka är det som tjänar pengarna? Det är i vart fall inte den svenska staten. Den svenska staten producerar inte el. Den svenska staten får varken energiskatt eller mervärdesskatt på exporterad el. Någon tjänar naturligtvis på exporten. Den har ett marknadsvärde som mycket försiktigt värderat överstiger 30 mdr SEK. Exporten medför också ett högre elpris för de svenska elkonsumenterna.
Svenska kraftnät uppger i ansökningsunderlag för koncessioner för utbyggnad som rör export bl.a. att Svenska kraftnät (Svk) har ”åtagit sig gentemot EU” och att exporten ökar behovet av överföring av el. Har Svk behörighet att göra åtaganden gentemot EU? Vad driver den svenska regeringen och riksdagen att sträva efter att öka möjligheten till export av el? Enligt artikel 172 i fördraget om Europeiska Unionens funktionssätt kräver riktlinjer och projekt av gemensamt intresse som angår en medlemsstats territorium den berörda medlemsstatens godkännande. Har riksdagen gett godkännande till utbyggnad av elförbindelserna till andra länder och har det i så fall skett utan några villkor?
Det saknas offentliga uppgifter om vem/vilka som exporterar el via det svenska transmissionsnätet. Det kan var elhandelsföretag och/eller produktionsföretag. Det kan vara svenska och/eller utländska företag. Det kan vara företag som utnyttjar det svenska elnätet för transitering av el genom Sverige. Som framgår väcker bristen på information ett flertal frågor.
Rättsligt övergripande frågor är Vilket mandat (behörighet) har och har haft Svenska kraftnät att ingå avtal och genomföra utbyggnad av elförbindelser mellan Sverige och andra länder?
- Vilka beslut har riksdagen fattat avseende utlandsförbindelserna?
- Har riksdagen tagit ställning till om Sverige skulle godkänna de byggda utlandsförbindelserna?
- Är det intrång i äganderätten som utbyggnad av transmissionsnätet av exportskäl att tillgodose angelägna allmänna intressen eller är det att tillgodose enskilda intressen?