Så här går det till
Med prissättning av el menas oftast det pris som bestäms på de s.k. elbörserna. Även om det är flera olika priser, så avses i praktiken det s.k. day-ahead priset (dagen-före priset). Det är ett pris (benämnt jämviktspris) som bestäms genom bearbetning av en aloritm som getts namnet EUPHEMIA.
Förfarandet beskrivs kortfattat var följande.
Aktörerna på elmarknaden (producenter eller elhandelsföretag som är registrerade på en elbörs) kan varje dag före kl. 12 sända in bud till sina marknadsplatser (elbörser) varav Nord Pool är en. Man sänder in sina bud för varje timme för dagen efter. Det är därför som marknaden kallas Day-ahead. Buden avser det område (elområde) där man vill handla. Alla stamnätägare (varav Svenska kraftnät är en) har sänt in de kapaciteter som de har beräknat ska finnas tillgängliga på kraftkablarna (kraftledningar och sjökablar) mellan de olika budområdena. EUPHEMIA lägger sedan ihop alla köpbud till en enda lång köpkurva och alla säljbud till en enda lång säljkurva (för varje område och för varje timme). Där köp och säljkurvorna korsar varandra finns jämviktspriset för varje timme i varje område.
Men det förekommer också påståenden om att prissättningen av el sker genom s.k. marginalprissättning. Det hävdas att det är den dyraste sista kWh som behövs som bestämmer priset. Detta är inte i överensstämmelse med EUs reglering av elmarknaden och inte heller med beskrivningen av hur EUPHEMIA fungerar.
Prissättningen väcker ett stort antal frågor
Om det är fritt fram att lämna säljbud för vilket elområde som helst, vem lämnar i så fall bud för ett elområde som har ett lågt pris?
Budgivningen sker utifrån prognoser om elkonsumtion. Produktionskostnaderna för el bör vara kända (vatten, vind och kärnkraft). Prognoserna avviker från den slutliga verkliga konsumtionen. Hur regleras avvikelserna?
Beskrivningen av hur prissättningen går till verkar lämna öppet för att någons köporder inte accepteras. Men såvitt hittills känt så levererar alla elhandelsföretag el till sina kunder. Hur sker regleringen av elhandel till kunder till elhandelsföretag som inte har fått köporder accepterad?
Vem/vilka exporterar el? Finns exporten med i prognoserna? Hur påverkar exporten prognoserna för de elområden som ligger mellan elproducent och importör? Hur ser informationsströmmen ut när el beräknas transiteras genom Sverige för export respektive import från och till annat land?
Sverige bygger ut sitt stamnät för att klara överföring av el till andra länder (export). Varför skall svenska markägare (avseende intrång) och svenska elkonsumenter (avseende påverkan på elpriset) behöva acceptera detta? Vem tjänar på utbyggnaden? Hur stor del av den vinsten får markägare och svenska elkonsumenter?
Utbyggnad av förbindelser med andra länder tycks beslutas, projekteras och utföras av Svenska kraftnät. Sverige har enligt fördraget om EUs funktionssätt rätt att motsätta sig en förbindelse från Sverige. Har denna möjlighet lett till ett riksdagsbeslut om att inte motsätta sig en förbindelse med annat land? Regeringen har att meddela koncession för förbindelse till annat land, men koncessionsansökan prövas långt efter det att tidpunkten för att motsätta sig förbindelsen har löpt ut?
Svenska kraftnät kan sedan ingången av år 2022 inte längre hindra att förbindelser med andra länder används för export av el, d.v.s. utnyttjas för enskilda företags export. Denna regel benämns 70-% regeln och innebär att varje sådan förbindelse skall hållas öppen för överföring av el till 70 % av dess kapacitet.
Som framgår så finns det ett antal frågor som svenska markägare och elkonsumenter bör få svar på. Svenska politiker (jag menar alla, oavsett regeringssammansättning) ger inte information till väljarna som förklarar.
Den rimliga slutsatsen är att man helt enkelt har tappat kontrollen över elmarknaden. Man vet inte hur den fungerar, vilka brister den har, vilka som skaffar sig intäkterna och hur man skall kunna åtgärda bristerna.